MOTSTANDSBEVEGELSEN Den nordiske motstandsbevegelsens leder, Simon Lindberg, analyserer året som har gått og taler om det kommende i denne inspirerende nyttårstalen.
https://www.youtube.com/watch?time_continue=1028&v=MY-mkkZcYZ8
Talen i tekst (på svensk):
Då var snart ytterligare ett år till ända och det är dags för reflektioner. Det är åter på plats med såväl en tillbakablick som tankar om framtiden och det kommande året. Vi har med det gångna året åter igen verkligen överträffat oss själva och 2017 går till historien som ett verkligt aktivt år där vi i den enda sanna oppositionen flyttat fram våra positioner avsevärt gentemot föregående år. Jag kan stolt meddela att vi givetvis även i år slagit aktivitetsrekord!
Att detta inte bara är något jag slänger ur mig utan att det verkligen stämmer märks också mycket tydligt på etablissemanget som under året verkligen visat på en rent ut sagt desperat rädsla för vår framfart. Jag ska inte gå in i detalj kring det hela, men skrapa lite på ytan av hur systemet tappat masken och visat sig som den totalt korrupta demokratur det faktiskt är:
Det absolut värsta övergreppet har skett i Finland där det klubbades igenom ett genomvidrigt förbud av organisationen i Tammerfors tingsrätt, detta för att vår verksamhet tydligen bryter mot »God sed». Rätten skulle klargöra att God sed tydligen innebär saker som att erkänna att det finns mänskliga raser och uppmärksamma de allierades terrorbombningar av Dresden 1945.
I Norge förvägrades vi att demonstrera med anledning av att polisen var rädd för att MOTdemonstranterna skulle ställa till med oreda. Jag och flera andra stoppades också vid norska gränsen och arresterades för att sedan utvisas från landet då vi försökte ta oss över för att utnyttja våra medborgerliga rättigheter och genomföra en demonstration i alla fall. Tänk om gränspolisen varit så duktiga även när det tog sig in rasfrämlingar över Nordens gränser?! För systemet är dock inte alla lika värda. Somalier och Syrianer har större rättigheter att passera gränserna och är därför mer värda än nordbor i Norden.
I Göteborg den 30 september skedde nästan samma sak som i Norge då vårt tillstånd bantades ner så mycket att de lika bra skulle kunnat förbjuda oss från att demonstrera, denna gång med hänvisning till judiska församlingens vilja då dessa firade sin högtid Jom Kippur samma dag. Jom Kippur som alltså innebär bland annat svingande av en levande höna ovanför sitt huvud och att man ska få guds förlåtelse på förhand för alla lögner och brutna löften man kommer genomföra under det kommande året, var tydligen viktigare att skydda än den svenska demonstrationsfriheten i Sverige. Systemet visar att inte alla är lika värda utan att judar i Sverige för dem är mer värda än svenskar i Sverige. Tilläggas ska också att vi enligt vår ansökan ändå skulle gått 300 meter från synagogan och haft flera byggnader emellan oss och den. Till Göteborgsdemonstrationen stoppades portugiser, tyskar, finländare och danskar från att resa in i landet. Portugiserna, tyskarna och finländarna fick ett inreseförbud till Sverige på 5 år för att de alltså enbart ville delta på tillståndsgiven demonstration och nationalsocialisterna från Danmark stoppades med grovt oprovocerat våld från polisens sida.
I Göteborg den 11 november skulle polisen komma att bryta mot svensk grundlag genom att stoppa en pågående demonstration och misshandla våra aktivister. Polisen följde också efter de aktivister de inte arresterade till den lilla orten Kungälv. Helikopter, ridande poliser och ett massivt antal bilar tog sig till den lilla västgötska orten för att kväsa den politisk oppositionen. Ortsbor vi samtalat med hade aldrig tidigare i sitt liv sett en sådan polisinsats i Kungälv och trodde därför att det i det minsta var tal om något genomfört terrordåd eller gängrelaterat mord. Denna insats samtidigt som alltså polisen hela tiden gnäller om att de inte har några resurser och vid samma tidpunkt hade bland annat 150 olösta våldtäkter på sitt bord bara i Göteborg. I systemets ögon är inte alla lika värda. Våldtäktsoffer är mindre värda än de som skulle känna sig kränkta av sunda politiska åsikter.
Våra bankkonton har stängts ner och säkerhetspolisen har trakasserat oss i hela Norden. Polisen har tagit många av de chanser de fått för att misshandla våra aktivister, ibland bara för att vi tränat sparring på offentlig plats.
Fiendemedia har också visat på sin rädsla för våra framgångar och verkligen gått på högvarv. Man har skrivit mer om oss än om samtida terrordåd, naturkatastrofer och krig. Motståndsrörelsen har i år funnits i 20 år och jag är tämligen övertygad i att vi under 2017 har fått mer mediepublicitet än under alla 19 år före detta tillsammans. Bland de mer anmärkningsvärda folkfientliga artiklarna kan nämnas då 84 personer, flertalet ostraffade, hängdes ut ur vår aktivistkader med namn och bild i Aftonbladet och Dagens Nyheter – den största uthängningen av politiskt oliktänkande i svensk historia eller när Expressen direkt avslöjade namnen på alla de av våra 22 personer som på totalt rättsvidriga grunder anhölls efter Göteborgsdemonstrationen. Alla 22 har nu frikänts, men har knappast fått någon upprättelse. Samtidigt namnges inte våldtäktsmän och pedofiler som faktiskt döms i Sveriges domstolar varje dag. Även media gör det klart och tydligt att alla inte är lika värda.
Vad har vi hittat på för att förtjäna all denna uppmärksamhet då? För att nämna en del har vi under året totalt genomfört tre stycken demonstrationer i Göteborg, en riktigt lyckad 1 maj-demonstration i Falun, den första nationalsocialistiska demonstrationen i modern tid i Norge, två demonstrationer med deltagarrekord i Finland och vi har stulit hela Pk-elitens show under Almedalsveckan. Vi har arrangerat välbesökta aktivistdagar och Nordendagar. Vi har lanserat Nordfront TV, släppt en papperstidning och slagit besöksrekord på Nordfront.se. Vi har slagit tillbaka packet på gator och torg från norr till söder. Vi har besökt demonstrationer i Tyskland under tre tillfällen och även varit med på demonstration i Bulgarien.
Utöver detta har vi enbart i Sverige genomfört en bra bit över 100 offentliga aktiviteter land och rike runt och det har kommit in rapporter från tusentals aktiviteter med utdelade flygblad, banderolluppsättningar, affischeringar och annan basaktivism. Framförallt har den geografiska spridningen ökats i år då vi varit aktiva i en bra bit över 200 olika kommuner bara i Sverige.
Det är tydligt att den som påstår att gatukampen i Sverige och Norden är misslyckad och att vi därför istället för att kämpa här och nu borde satsa på avlägsna framtidsprojekt antingen är blind eller en medveten demagog allierad med förrädarsystemet. Nordiska motståndsrörelsen är på intet sätt misslyckad och jag kan lova er att samtliga övriga partier och mediekanaler i Norden är extremt avundsjuka på hur mycket vi lyckas åstadkomma med de i jämförelse mikroskopiska resurser vi har att arbeta med. Almedalen som jag nämnde tidigare är kanske det mest talande exemplet. Trots att vi bara deltog på tre av de åtta dagarna och trots att vi inte har något partistöd och att våra aktivister inte är avlönade så var vi enligt Novus traditionella Almedalsundersökning det överlägset mest omtalade ämnet under hela veckan. Alltså vi syntes och hördes mer på tre dagar än något av de riksdagspartier som lade multimiljonbelopp på att ta plats där under samtliga åtta dagar.
Detta var 2017 i mycket grova drag det. En mer detaljerad årsrapport där statistiken för kampåret redovisas så att alla kan få veta hur mycket vi slagit rekordet med och där årets mest aktiva kommuner koras kommer på Nordfront, troligtvis under veckan.
Nästa år kan jag garantera inte kommer att bli mindre aktivt. Det är som bekant valår och vi kommer i och med det sannerligen behöva allas er hjälp – sympatisörer som medlemmar och aktivister. Förutom att ställa upp i tre kommuner kommer vi också att driva en riksdagsvalkampanj.
För att komma in i Riksdagen finns det såklart många hinder. Det största är dock inte som vissa menar att vi är för politiskt radikala, det är inte heller att vi agerar våldsamt i självförsvar för att säkra vår rätt till gatorna eller att vi kuppade en direktsänd tennismatch som andra menar. Tvärtom har jag under många års tid personligen pratat med tusentals människor som inte är med oss som har en ännu mer radikal politisk hållning än oss och som förordar betydligt mer våld och revolutionära metoder än de vi använder. Det handlar inte längre om att vara radikal ELLER folklig, tvärtom är det nu år 2017 – snart 2018 – mitt i det brinnande infernot – folkligt att vara radikal.
Det största problemen är inte heller att vi inte får komma till tals i media eller att vi har för små resurser, tvärtom har jag med det jag tidigare sagt här idag bevisat att detta är problem vi effektivt arbetat oss förbi redan detta år.
Nej, det största och egentligen enda reella problemet vi har – det enda som kan hindra oss från att få det första nationalsocialistiska partiet i en europeisk riksdag sedan 1945 – heter – Sverigedemokraterna. Att Sverigedemokraterna utgör ett problem beror inte på att partiet är fantastiskt skickliga eller för att människor är så glada för SD:s politik, för tvärtom menar jag på att en majoritet av SD:s väljare är mer positiva till våra politiska idéer än Jimmie Åkessons urvattnade låtsasnationalism.Nej det finns två hinder i vår väg gällande SD som jag ser det. ETT (1) Sverigedemokraternas väljare tror att SD är mer radikala än de faktiskt är. De har inte förstått att SD:s politik faktiskt kommer att utrota vårt folk – att SD inte ens vill stoppa massinvandringen eller skicka hem främlingarna – utan bara minska invandringen. TVÅ (2) Och detta menar jag är det absolut största – ett mycket vanligt resonemang som det inte skulle förvåna mig om några av er som lyssnar på detta tal också har tänkt: Nordiska motståndsrörelsen kommer ändå inte att komma in i Riksdagen och därför är det en bortkastad röst om man lägger den på oss.
Detta tänk är alltså vårt största hinder. Det är vår största fiende under valet – långt mycket farligare för vårt folks frihetssträvan än såväl systemtrogen polis, som främlingsgäng och extremvänstern. För om alla som tänker på detta vis istället för att vara defaitistiska och överanalysera en massa hade lagt sin röst på oss LOVAR jag er minst 5% i Riksdagsvalet till hösten. Jag är helt säker på det. Och får vi 5% 2018 så kan jag, om vi inte förbjudits innan dess eller man upphört med fria val till 2022 lova er lika hårt att vi då kommer ha minst 10% i det valet.
10% rakryggade människor i Riksdagen som verkligen är måna om sitt folk och inte viker sig om så Mossad knackar dem på axeln med en automatkarbin i handen kan väl knappast ses som en bortkastad röst? Snarare förefaller en röst på de veka folkförrädarna som idag styr Sverigedemokraterna och de andra partierna vara en extremt bortkastad röst i jämförelse.
Ja, ja, men om vi inte lyckas övertyga alla defaitister att faktiskt lägga sin röst på oss och vi inte kommer in i Riksdagen då är ju rösten bortkastad i alla fall? Knappast. Får vi 2,5% av rösterna erhåller vi partistöd, får vi 1 % så har vi gratis valsedlar till nästa val. Får vi 0,5% är det en tydlig signal på att vi är en växande opposition. Varenda röst på oss är en tydlig markering på att en växande andel av folket som faktiskt har fått nog. Det finns inget tydligare sätt att berätta för dagens politiker, för massmedia, för storbankerna och för kulturetablissemanget att »nu får det fan vara nog» än genom att rösta på Nordiska motståndsrörelsen. En röst på oss är inte bara en röst på sunda människor som offrar sitt liv för att ställa allt till rätta – en röst på Nordiska motståndsrörelsen är också, inte bara ett stort utsträckt långfinger, utan en hel knytnäve rakt i ansiktet på hela detta ruttna system!
Vi behöver dock som sagt allas er hjälp. Våga prata med era släktingar och bekanta att ni tänker rösta på Nordiska motståndsrörelsen. Våga skriva er åsikt i olika forum och kommentarsfält. Våga bemöta deras tröttsamma snack om att de då minsann inte tänker kasta bort sin röst.
Ni kommer höra dessa orden från min sida många gånger till innan september 2018 – för det kommer nämligen att vara våra mantra. Att om vi bara får var tredje, ja var fjärde eller till och med var femte, enligt vissa opinionsundersökningar, Sverigedemokratisk väljare att istället rösta på oss då lovar jag er att er röst kommer sända svallvågor över hela världen och att ni ska få se ett årsslut 2018 och ett 2019 som ni aldrig tidigare skådat – där svenskarna äntligen återigen står rakryggade och slår tillbaka mot vansinnet – där motståndet äntligen efter alla år fått en ärlig och fullständigt kompromisslös och omutbar röst! Rösten kommer tydlig och självsäkert kräva att vi ska ha tillbaka vårt land, att svenskarna ska överleva och att det på riktigt ska göras rent den korrupta svinstian Sverige kommit att förvandlas till!
Med det sagt; enormt stort tack till alla kämpar som förtjänar att tackas för ett helt fantastiskt kampår 2017. Tack alla bidragsgivare och framför allt till er som inte av lathet försvunnit när bankerna stängt våra konton utan till er som hängt med i anpassningarna och faktiskt ansträngt er för att kunna hjälpa oss.
Velar ni fortfarande kring vilket nyårslöfte ni ska avge ska ni få ett varmt tips: Övertala 10 stycken Sverigedemokrater att rösta på oss. Bara det infriade löftet ensamt, utan någon som helst ansträngning från vår sida, från alla er som lyssnar på detta tal eller läser det i skriven form på Nordfront skulle leda oss till att göra det bästa valet ett nationellt parti någonsin gjort i det här landets historia.
Mitt eget nyårslöfte utöver detta är att vi 2018, valframgångar eller ej, ska slå 2017 och genomföra det mest aktiva året i Motståndsrörelsens historia. Ingen rast och ingen ro – imorgon börjar det. Till er alla – Ett gott nytt år!
